Läst i pressen om Greta Gerell
​​Svenska Dagbladet 22.10.1934
​​​
"Greta Gerells konst gör inte mycket väsen av sig, när den då och då med några års mellanrum träder fram i dagen hos Gummesons, nere i den snart klassiska källaren vid Strandvägen. Den unga konstnärinnan började tidigt med hästmåleri som specialitet och har sedan alltmera utvidgat sin ämnessfär - landskap, figur, naket, porträtt.
Hennes måleri har en hållning som man måste beundra, den kunniga realismens, besjälad av en stilla och varm känsla för motiven och utan några av de mer eller mindre jargonmässiga tag som fresta ungdomar som följa i spåren på de senaste decenniernas starkt stilpräglade strävanden.
​​​
Karl Asplund
Östergötlands Dagblad 16.1.1935
​
(…).Hennes komposition är fast och skicklig, hennes kolorit fint avstämd. Hon kan sina saker och slarvar aldrig ifrån sig. Man stannar gärna i beundran inför hennes skickligt fångade bilder från Paris, frapperande väl sammanhållna och med en luftig färg. Hennes svenska landskap ha en smeksam ton, byggda som de äro på ett troget och mjukt naturåtergivande. Den romantiska känslan flammar aldrig upp till några starkare utbrott, men den gảr som en stilla och fin ton genom hennes konst. (…) »
​
G. R-n.
Västgötademokraten 30.10.1948
​
(…) « När man nämner Greta Gerells konst, sả tänker man närmast på hennes landskap med hästar och får. Men därmed är inte mycket sagt. Greta Gerell söker framför allt komma till klarhet över ljuset och valören, atmosfären, molnen. Typiskt är att hon kallar 16 stycken studier rätt och slätt molnstudier. De är dock icke ensriktade. Ivar och en av dessa möter den egenart, som föds fram ur ett redbart och träget studium. Man påminns därjämte om att Greta Gerell hör till dessa, vilka inte lämnar något åt en hastig, okritisk ingivelse. Detta är och förblir en tillgång.
Sa vitt jag kan bedöma, har Greta Gerell genom aren visat konsekvens i sitt måleri. Hon har velat någonting bestämt i sin konst. Innerst har hon velat klargöra vad som för henne är medel och mal idet konstnärliga skapandet. Hon har lyckats. »
​
Torsten Ahlstrand
Dagens Nyheter 1966
​
« De drag och funktioner man av vana lärt sig förknippa med föremålet förblir inte längre lika självklara. Det stiger ut ur sin vardagstillvaro och erhåller en suveränitet som blir poetisk - en form av föremålslig oskuld. »
​
Olle Granath